Att träna med en sköldkörtelrubbning

Att ha hypotyreos betyder att man har en underfunktion av sköldkörteln som gör att ämnesomsättningen inte fungerar som den ska, det har helt enkelt blivit en rubbning i sköldkörteln.
För många betyder det, trots medicinering, bland annat problem med övervikt och stora svårigheter att gå ner i vikt och även problem att bli viktstabil. Men det betyder också att man trots medicinering fortfarande kan besväras av symptom som till exempel värk i lederna och trötthet.
Jag vill berätta hur det är för mig, om hur det är att få diagnos och ändå fortsätta att träna med en underfunktion i sköldkörteln

Läs mer: Fakta om hypotyreos – Sköldkörtelföreningen

HYPOTYREOS – EN KRONISK SJUKDOM

Hypotyreos är en kronisk och i de allra flesta fall en livslång sjukdom.
Den syns inte, man ser ut som vem som helst.
När jag först blev sjuk så drabbades jag av symptom som extrem trötthet, en trötthet där det nästan var omöjigt att hålla sig vaken, en trötthet som sätter sig i hela systemet. Jag blev väldigt torr i huden, hade ont i lederna, tappade hår, fick karpaltunnelsyndrom, jag samlade vätska och jag tyckte att jag glömde bort en massa saker.
Men mest tydligt – jag gick upp i vikt i en rasande fart. Jag har dragits med mer eller mindre övervikt i nästan hela mitt vuxna liv. Jag har dietat på alla möjliga sätt och precis innan jag blev sjuk gick jag ner närmare 30 kg. Nu är mitt mål att komma ner vikt, inte för att bli smal utan för att orka ännu mer, men främst är mitt mål att vara viktstabil.
Jag behandlas sen 2011 med ett konstgjort hormon som heter levaxin.
Idag är jag i stort sett symptomfri. Ibland får jag värk i fingerlederna och ibland är jag trött på ett sätt som inte känns naturligt. Men det är inget som stör mig nämnvärt.

sköldkörtelrubbningar

Att träna med en sköldkörtelrubbning

Jag vill vara extremt tydlig med att det här är mina erfarenheter.
Det är inte så här för alla, men jag vet också att det är väldigt lätt att hamna i ”det är synd om mig-tänket” och att det är lätt att använda sin sjukdom som ursäkt.
Om man hittar en träningsform som passar så tror jag att att många fler kan träna, fast man fått en sköldkörtelrubbning och på så sätt få ut de positiva effekterna man får av träningen.
Börja med korta promenader, att börja simma, att jogga helt lugnt och långsamt, att dansa, att bowla. Ja, vad som helst som är rörelse tror jag att är bra även när man är trött av sin sjukdom.
Jag tror att man genom viljestyrka och lite ”jävlar anamma” kan påverka hur man mår i mångt och mycket.
Idag, snart 6 år efter diagnosen mår jag bra. Jag tränar CrossFit 3-4 gånger i veckan. Jag springer ibland, jag åker skidor på längden och tvären och jag älskar att promenera med hunden.

Fokusera på det som är bra

Går man omkring och fokuserar på att man är sjuk, då kommer man alltid att känna sig sjuk.
Det sämsta jag kan göra, det är att läsa om andra som mår dåligt. Det påverkar mig direkt.
Jag vet att många har problem med att ställa in medicinen, att många inte mår bättre trots att man ligger inom referensvärdena.
Och återigen, det här är min historia och jag säjer inte att mitt sätt är det enda.
Men tänk positivt, tänk att du orkar, tänk att du klarar. Sätt upp korta delmål. Det har hjälpt mig massor, att ha fokus på att jag visst kan och att jag visst orkar.
Om du lider av sköldkörtelrubbningar, se till att du får medicin och hjälp att må så bra som möjligt. Men underskatta inte kraften och det läkande i att röra på dig.

träna med sköldkörtelrubbningar

”Du som tränar så mycket borde väl inte ha några viktproblem”

Om det ändå vore så lätt svarar jag då.
Jag tror att många generellt har en övertro till vad träningen kan göra för ens viktproblem.
Självklart är det olika beroende på vilket utgångsläge man har, men man bränner förhållandevis lite kalorier på träning.
Träning skapar också hunger, vilket gör det lätt att äta mer än man gör av med.
Jag försöker jag hitta ett långsiktigt sätt som fungerar för mig. Jag äter av det mesta men inte alltid.
En dag i taget och så bra val varje dag som möjligt. Jag tänker att maten ska ge mig energi, jag ska ligga lite grand på underskott för att också tappa lite i fettvikt. Det går ganska bra, det går väldigt långsamt men det går i alla fall åt rätt håll.
Men jag äter också en pizza, fikar ibland och tar ett glas vin.

DU ÄR OKEJ – JAG ÄR OKEJ

Jag är stark och fluffig och jag är okej. Jag gillar ordet fluffig. Det är mitt nya motto, jag skäms verkligen inte för hur jag ser ut.
Och dessutom älskar jag ordet fluffig, det får mig att tänka på runda, vackra, mjuka moln.
Jag är stark och jag kan springa långt och lyfta tungt trots att jag har hypotyreos och är överviktig.
För mig finns det ingen negativ laddning i det (påhittade) ordet.
Jag kommer nog alltid att vara rund och mjuk, men med hårda muskler därunder.
Det är okej. Jag är okej och det är du också.
Så våga börja röra på dig ♥

//Camilla

I min blogg “Camilla Lind – våga bli stark mitt i livet” hittar du mer inspiration om främst styrketräning, CrossFit och löpning.
Jag delar ofta med mig av mina träningspass och ibland slänger jag in recept som jag gillar extra mycket och lite nu och då kommer det lite mer personliga inlägg.
Välkommen att följa mig!

 

2 Comments

  1. Ememelie

    Gud vad jag blev glad när jag hittade den här sidan! Jag har letat så väldigt länge efter information kring hur man ska träna med sköldkörtelproblematik men det har varit supersvårt att hitta. I bästa fall står det “promenader är bra”. Det är inte direkt på den nivån jag brukar motionera så därför känns det bara deppigt att läsa sånt. Är att traska runt i parken det enda jag ska klara av nu?

    Jag tror att jag har en sköldkörtelinflammation som nu håller på att gå från hyperstadiet till hypo. Och det är inte första gången i mitt liv heller… Jag vet inte om man kan ha sån otur att man drabbas av sköldkörtelinflammation flera gånger inom loppet av 6 år eller om jag har en kronisk sjukdom. Vad tror du? Men framför allt undrar jag hur jag ska träna när jag är van att träna tre gånger i veckan men i perioder upplever att jag blir så överdrivet trött dan efter träningen. Av det jag hittade nu i din blogg skriver du om att komma igång med träning. Men om man redan ÄR i gång men inte riktigt hittar balansen i kroppen – hur ska man tänka då? Vad har dina erfarenheter lärt dig? Vad händer med dig när du tagit i för mkt o hur har du lärt dig att undvika det? Hyper kontra hypo – när ska man träna styrka o när ska man träna kondition?

    Själv är jag 40 år. Tränar tre gånger i veckan i form av tabata, jogging ca 8 km, styrketräning, crosstrainer, intensivjympa el pulsjympa på friskis o Svettis osv. Enligt mitt BMI är jag normalviktig men har allt en del fluff över mina muskler 🙂 Jag tror att få människor som ser mig utan att känna mig, kan gissa hur jag tränar. Men jag tycker om att äta så därför gör jag det 🙂

    Hoppas att du har möjlighet att svara. El att ge mig ett tips om var jag kan söka vidare.

  2. Hej!
    Ledsen att du fått vänta på svar!
    Jag vill vara lite försiktig i mina råd, det är ju så oerhört individuellt vad man klarar och inte.
    Först och främst undrar jag om du varit hos någon endokrinolog? Eller läkare? Eftersom du tror att du får inflammationer och går från hyper till hypo?
    Jag är inte utbildad inom vare sig sjukvård eller träning, så jag vågar inte riktigt uttala mig om hur du ska tänka kring din träning, men jag tror oerhört mycket på att känna sin kropp och vad den klarar av.
    Jag tränar idag rätt hårt med 4-5 ganska tuffa pass CrossFit och springer gång i veckan också. Jag upplever att kroppen får den återhämtning den behöver, eftersom jag orkar prestera på alla mina pass, framför allt har jag en väldigt bra styrkeutveckling.
    Men jag är noga med att jag vilar en eller två dagar i veckan och jag märker också hur mycket bättre träningen går när jag äter bra.
    Jag tar en del kosttillskott (d-vitamin, omega 3, zink, selen, magnesium) också, det tror jag också spelar in.
    När jag gick från att mest ägna mig åt löpning till att börja med CrossFit och styrketräning så började jag med ett par pass CF i veckan och när jag kände att kroppen svarade och att jag mådde bra av träningen så ökade jag på antal pass.
    Hoppas att du kan hitta ett sätt som funkar på dig!
    Skriv gärna på min blogg http://www.camillalind.se om du har fler funderingar!
    Kram C

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *